Satans jävla samhälle!!
Jag är bara människa som vi alla...
Jag har känslor, åsikter, tankar, drömmar, förhoppningar, rädslor, tvivel, bra dagar och dåliga dagar!
Just nu käns allt hopplöst! Varför ska jag skämmas över att skriva hur mitt liv för tillfället känns! Jag blir nästan deprimerad när jag ska läsa om alla andra, hur bra dom har det, vad duktiga dom är, hur snygga dom ska vara, vad dom hittar på och alla shoppingrundor, semestrar, renoveringar. You name it! Utseendefixering så att det räcker och blir över.
Inte för att jag är avundsjuk, jag är glad för deras skull men varför skrivs det inte mera om dåliga dagar, hemska situationer, gräl osv? LIVET!
Visst fins det såna bloggar också men nu menar jag över lag.
Oftast så ska allt vara så underbart, ingen gör något fel eller säger något fel. Ett problemfritt liv.
Mitt liv är katastrof! ...eller det käns så just nu.
Samhället är uppbyggt på ett sånt sjukt jävla sätt så att jag vill kräkas över regering & sociala myndigheter mm. Vart finns moralen, förståelsen, medömkan för andra människor?
Jag vill inte annat än att göra rätt för mig, stå på mina egna ben, klara mig ifrån vissa saker, uppfostra mina barn och kunna se framåt men ett bra tag nu så har jag kämpat och kämpat. Tagit ett steg fram och två tillbaka igen. Nu står jag på kanten utför stupet och bara väntar på att se vart vinden kastar mig åt för håll. Jag håller masken och leendet uppe, hoppet är det sista som bryts ner. Jag kämpar in i det sista men rädslan är enorm, drömmarna käns längre bort än någonsin. Kommer det någonsin att vända, kommer jag någonsin att ta mig dit?
Jag kan förstå vissa människors desperation. Jag har själv varit där då jag funderar på saker som jag aldrig någonsin skulle tänka tanken att ens fundera på, att ens överväga att tillåta/göra. Då har det gått långt!
Nu är jag inte där men jag är rädd att komma dit igen.
Nu pratar jag absolut inte om självmord eller något sånt galet!
Världen är orättvis på många många sätt. Jag menar det finns svält, misshandel, övergrepp av alla möjliga sorter, människor utan hem, kläder och mat för dagen.
Jag är glad för det jag har men är även medveten om att allt jag äger kan tas ifrån mig på ett kick.
Sen sitter det människor i sina fina hem med sina fina saker, fina kläder, fina barn, fina bilar. Ja ett "problemfritt" och vackert liv men blir aldrig nöjd. Vill ha mera! Vill vara lyckligare! Vill ha mera, mera & mera!!
Pengar, pengar, pengar!
Jag HATAR pengar!
Ja idag är inte någon bra dag. Såna kommer och går. Jag vet att det säkert kommer att vända och lösa sig men när ska min otur vända? I alla år som jag kämpat! Det har varit mörkt sen har jag sett ljuset för en liten stund men så kommer det välkända mörkret igen! Nu får det vara nog!
Så! Nu har jag fått ventilera lite!
I övrigt så har jag haft en underbar helg :)
Nästa gång kommer det förhoppningsvis ett lite gladare inlägg...
Hoppas att ni haft en bra helg!
Kramar till er!
Bra skrivet stumpan! Sånt är livet, skulle jag vilja säga... För alla, ibland, eller för de flesta, ofta. Skit i va andra har fastän det är svårt. Jag tycker om dina värderingar- en vilja att stå på egna ben, göra goda människor av dina barn. Det kommer att ta dej långt. Det är det finaste, det bästa. Resurserna i vår värd är så otroligt felfördelade. Skäms aldrig, aldrig. För alltför många upplever det du skriver, men vågar inte nämna det. Ha en fin dag Em. Jag tror på dej.
Väl skrivet. Jag tror många är rädda för att bli klankade på när dom visar upp sina sämre sidor eller skriver om bråk eller liknande. Det är lättare att ta skit som handlar om nåt bra, än att ta skit som handlar om nåt som redan får en att må dåligt.
Vad det är som har hänt, så hoppas jag verkligen att det löser sig för dig!
Kram på dig!
